Senast uppdaterad 2017-11-22 08:40.

Vägtrafikbullret har minskat

Foto på buss. Foto: Susanna Gustavsson.

Malmö stad har genomfört en ny bullerkartläggning som visar att bullret från vägtrafik minskat sedan förra kartläggningen 2012. En anledning är att andelen tung trafik minskat i kartläggningen 2017.

Den första kartläggningen genomfördes 2007 och den senaste 2012. Jämfört med bullerkartlaggningen för 2012 har bullernivåerna från vägtrafiken 2017 sjunkit i flera områden. Skälet till detta är bland annat att andelen tung trafik är mindre i kartläg­gningen 2017. Dessutom har hastigheten sänkts från 50 km/h till 40 km/h på vägarna innanför Inre Ringvägen. Antal exponerade från vägbuller över 55 dBA har minska med 5 % i Malmö sedan 2012, eller med ungefär 10 000 personer.

Tågbullret ökar

Tågtrafiken har ökat med 12 % i genomsnitt jämfört med kartläggningen från 2012. Antalet tågbullerexponerade Malmöbor (över 55 dBA) har ökat med 20% (cirka 15 000 personer). På sträckorna Svågertorp - Lernacken och Öster­värn - Fosie by har tågtrafiken nästan fördubblats, och vid sträckan Lockarp – Trelle­borg har den ökat 5 gånger. Längs sträckan Östervärn - Fosie by bor många människor, vilket innebär att förändringen i antal exponerade blir stor.

Hamnkartläggning

Bullerberäkningen för Malmö hamn beskriver ett typiskt dygn med hög beläggning i hamnens alla olika delar. Hamnens verksamhet medför att 500 personer exponerades för bullernivåer över 55 dBA. Övriga industrier i Malmö kommer inte upp i tillräckligt höga bullernivåer för att omfattas av EU:s direktiv 2002/49/EG). I detta direktiv och i förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) anges att städer med mer än 100 000 invånare ska kartlägga omgivningsbuller.

Malmö stad har ändå valt att göra en industribullerkartläggning för samtliga A- och B-anläggningar*, enligt sina tillstånd. Skälet till detta är bland annat att belysa var det kan bli problematiskt att förtäta staden då förtätningen medför att bebyggelsen kryper allt närmre befintliga industrier.

 

* Miljöfarlig verksamhet delas in i A-, B-, C- eller U-anläggningar beroende på verksamhetens omfattning och miljöpåverkan. A- och B-anläggningar är större verksamheter som är tillståndspliktiga. Exempel är flygplatser, avfallsdeponier, avloppsreningsverk och energianläggningar.