Frågor och svar om CTC
CTC-arbetet startade i fem områden hösten 2018. Enligt en plan kommer CTC implementeras i hela Malmö.
Vilket beslut ligger bakom implementeringen av CTC?
Beslut om att arbeta med CTC fattades av kommunstyrelsen 2017. Införandet av CTC involverar de flesta av Malmö stads förvaltningar i bred samverkan med boende och verksamma i respektive lokalområde.
I en första fas omfattas fem områden i Malmö.
Enligt ett nytt beslut i kommunstyrelsen ska hela Malmö omfattas av CTC enligt en områdesindelning.
Vad är CTC?
CTC - Communities That Care är ett evidensbaserat styrsystem för ett långsiktigt preventions- och utvecklingsarbete. Arbetet är en samverkansprocess där flera olika aktörer medverkar, bland annat kommunala tjänstepersoner, polis, näringsliv, civilsamhälle, boende och barn och unga i området. Ett områdes risk- och skyddsfaktorer mäts genom en särskild CTC-enkät (se längre ned på sidan).
CTC-arbetet syftar till att skapa goda uppväxtvillkor genom att både minska de riskfaktorer som ökar risken för att barn och unga får en negativ social utveckling, och stärka de skyddsfaktorer som bidrar till en positiv social utveckling och som skyddar dem från att hamna i negativa spiraler.
CTC-arbetet är bredare än traditionellt ANDT-arbete, då det även omfattar vålds- och brottsförebyggande arbete, förebyggande arbete mot sexuellt riskbeteende, underprestation i skolan, depression och ångest.
Alla som arbetar med barns och ungas välbefinnande i ett lokalt avgränsat område ges möjlighet att delta i arbetet och de organiseras i ett s k områdesteam eller i en styrgrupp. Arbetsprocessen ger en gemensam kunskap om, och verktyg för, ett effektivt förebyggande arbete.
Arbetet följer en i detalj beskriven arbetsgång, som bygger på forskning, där arbetet noga dokumenteras och kvalitetsgranskas med hjälp av en checklista.
Hur går utvecklingsarbetet till?
Kortfattat ser CTC-processen ut så här:
- Förberedelser - kartläggning och samordning av pågående insatser, arbeten och processer samt etablering av områdesteam (arbetsgrupp) och styrgrupp.
- Analys - En områdesspecifik nulägesanalys grundat på lokala data, kunskaper och erfarenheter från områdets alla aktörer (riskanalys, resursanalys och gapanalys).
- Handlingsplan - som sträcker sig över 10 år, med effektiva insatser som möter områdets behov (med mål på tre nivåer: effektmål, risk- och skyddsfaktorsnivå, programnivå).
- Implementering - de förebyggande insatserna implementeras och följs upp.
Förutom kartläggning, planering och uppföljning består arbetet av en omfattande främjande insats, som brukar kallas hjärtat i CTC. Det involverar vuxna från olika verksamheter, civilsamhället, näringslivet och boende i området.
Till CTC-arbetet följer utbildning, handledning och checklistor. CTC-arbetet är kvalitetssäkrat och utbildningen leds av certifierade utbildare.
Vilka har gjort urvalet av områden?
Valet av CTC-områden har arbetats fram i bred samverkan mellan Malmö stad och polisområde Malmö, utifrån en CTC-enkät som Malmös elever i skolår 7, 8, 9 och år 1 på gymnasiet har svarat på.
När sätter CTC-arbetet igång?
Implementeringen av CTC startade 2018 då fem områdesteam bildades för att driva det lokala utvecklingsarbetet i respektive område tillsammans med bland annat boende och verksama aktörer i området.
I maj 2018 rekryterades fem utvecklingsledare som ska leder respektive områdesteam. Utvecklingsledarna är placerade på fem olika förvaltningar: arbetsmarknads- och socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och kulturförvaltningen. Arbetet samordnas övergripande från stadskontoret.
Nästa steg för implementeringen av CTC är att hela Malmö vilket innebär totalt 14 områden. Arbetet med detta startar inom en snar framtid.
Vad är CTC-enkäten?
Ett områdets risk- och skyddsfaktorer mäts genom en särskild enkät som är vetenskapligt utformad och utgör en av grundfaktorerna i CTC-processen. Att fråga barn och ungdomar om hur de upplever sin tillvaro är en ovärderlig kunskapskälla i ett arbete som syftar till att skapa bättre uppväxtvillkor.
Hur kan ett utvecklingsarbete utgå från en enkät med ungdomars egna svar?
Barnkonventionen såväl som CTC förmedlar en barnsyn där barns röster är viktiga och ingen bättre än barnen själva kan beskriva hur de upplever sin uppväxtmiljö. Barnet kan inte alltid höras om sina erfarenheter och kunskaper, en enkät är då ett bra sätt att ta reda på hur barn uppfattar sin situation.
Enkätresultatet kompletteras med annan statistik och data. Kunskap och erfarenheter från alla medverkande organisationer vägs in analysarbetet och arbetet med nulägesanalysen.
CTC-enkäten är vetenskapligt förankrad. Inkonsekventa svar sorteras bort.